Gurra & jag fick en trevlig lunch på stan idag, efter det att han besökt tandläkaren. Någorlunda villigt öppnade han munnen och lät tandläkaren både räkna tänder och pilla på dem med en sån där "stick-och-krafs-pinne". Vi fick lite bakläxa på borstningen längst bak, men där var inga hål åtminstone. Den nitiska tandläkaren tog för säkerhets skull även foton på tänderna, fastän de inte brukar göra det på 5-åringar. Nå, frid o fröjd och allt såg fint ut. Gustav tyckte det var så där lagom skoj och gillade stolen bäst som han hissades upp och ner i.
När tandläkarbesöket var avklarat blev det lunch på stan och mamman lyckades avstyra hamburgaren och det blev i stället sushi! Osäker på om det skulle falla lille herrn i smaken beställdes en barn-variant, med bara risbollar och en extra boll med lax (att testa med)... Men först misosoppa. Med purjolök och en bit tofu ("den stora feta osten", som G kallade den och trodde det var feta-ost) i. Han slurpade (extremt) högljutt i sig soppan, så till den grad att hela restaurangen vände sig om mot oss. Och sen kom sushin...och det blev verkligen uppskattat! "Mamma, vi kan äta det här varje dag!" Han försökte sig till och med på att äta med pinnar...men de vanliga blev lite väl svåra att hantera, så efter några försök lät han mej hämta nybörjarpinnar som satt ihop i ena änden och fungerade som en pincett, modell större. Inte fick jag ha mina goda bitar ifred heller. Han smakade med stor aptit mina maki och sa att "nästa gång vill jag äta samma som dej, mamma!". Kul! Det känns som att det kan bli mycket lättare att övertyga resten av familjen att skippa hamburgarna nästa gång det blir middag på stan! =)
