När Urban kom hem från jobbet igår möttes han av ett mindre kaos; en Gustav som somnat i bilen o fortsatt sova länge hemma (jag kunde inte förmå honom att kliva upp, med mindre än att släpa honom skrikande ur sängen...till vilken han genast återvände när jag släppte honom...), en gnällig Herman med tandsprickning och en fru redo att rymma hemifrån. G placerades i köket, men satt bara o tjurade o ville inte att vi skulle prata eller ens titta på honom. Efter en stund sprang han till toan med ett "Jag måste BAJSAAA!!!"...följt av mer förtvivlad gråt innifrån toan... U gick dit o hjälpte honom av med de nedbajsade kläderna, städade toagolvet o fixade kläderna i tvättmaskinen, medan jag gick upp med G för en dusch. Herman lämnades till svägerskan som turligt nog hälsade på. (Fy sjutton vad bajs-likt är svår att skrubba bort!)
När maten var färdig vägrade G äta, satt mest o petade i maten. Då lackade U ur o sa till honom på skarpen:
-"När du ätit upp ska du och jag prata allvar!"
Snabbt svarade G:
-"Och då ska jag prata om ett monster jag såg!".....
Med denna replik vändes åtminstone mitt dåliga humör! =) Kvällen fortsatte dock med gnäll från Herman som fick somna en halvtimme tidigare...och som idag har feber o hosta. Blä! Osäkert om det blir någon tur till stugan i helgen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tänk sig att svägerskan (jag) fick kämpa med att inte skratta.. Barnen är SÅÅ goa!
Ojoj Har Herman fått feber.. det ä ng därför Herman var så gnällig och lite snuvig jag såg igår när jag tog hand om han. STOR KRAMAR på ER, alla i huset!
Det måste varit jobbigt att se det monstret!
Lilla c
Ja vad säger morfar efter det här.Barn,Barn.Så är det bara.kommer goda dar o mindre goda.Men kärleken till era barn över bryggar ptoblemen som uppstår.Krya på er o kramar!
Skicka en kommentar