onsdag 28 oktober 2009

En buse till... =)

Passar på att blogga under tiden jag ammar, dels för att det är säkraste sättet för längre ostörda tankebanor och dels för att det är vad jag gör större delen av dagarna. Brukar palla upp Herman på en kudde, ställer datorn på träkistan bredvid och får högerarmen ledig för att knappra på datorn. Herman brukar ta lång tid på sig att äta och oftast slutar det med att han somnar. Men på senaste tiden har han börjat söka ögonkontakt oftare när han äter. Jag märker plötsligt att han stillnar o när jag tittar dit ser ett par stora blå ögon rakt in i mina. Så släpper han bröstvårtan och ler det mest underbara leende, särskilt om jag börjar prata med honom. Och nog är det allt med bus i ögonen!!! =)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Bus gillar vi:)
Kul att läsa berättelser om båda änglarna hos er.
Om ni var hos oss skulle lilla C kunna lära ut lite också, hon har lärt sig en del nu (bara oskyldigt bus förstås).
Kram

mormor sa...

Första riktiga ögonkontakten med medvetet leende är nog ett av de bästa ögonblicken för en förälder. Helt underbart!
Bus? Ni vet inget om bus, än...
Kramisar