Idag har vi haft storfrämmande på besök; mina kusiner K & M med föräldrar från Dalarna! De kom och åt lunch innan de skulle vidare norrut (tyvärr för en begravning), men de ska sova hos mor och jag o pojkarna åker dit över helgen. Så vi kommer få mer tid tillsammans, vilket jag ser fram emot! Nuförtiden är det sååå sällan vi ses. Sist var i juli när vi som snabbast passerade Dalarna, men då missade jag ena kusinen. När vi var små träffades vi hela veckor i taget under sommaren och oftast någon till gång under året, och hade alltid mycket roligt! Har ofta tänkt att jag velat bo närmare släkten, för att kunna ses oftare. Men...frågan är om man verkligen skulle träffas oftare ändå. När avståndet är långt blir det ju just det att det är sällan emellan gångerna man ses som gör det så speciellt. Det är i alla fall många goda minnen vi delar, som säkert kommer återupplevas under helgen. =)
Jag undrar ifall mina barn kommer minnas besöken hos sin(a) kusin(er) med glädje, när de själva blir äldre...eftersom det inte hittills bor några kusiner i våra trakter...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är inte alltid avståndet som gör att det inte blir så ofta.tiden som vi inte har så gott
om men desto roligare när det sker
o har dom nu smakat på den goda lunchen så brukar matgäster komma tillbaka!
Ja, jag kommer gärna tillbaks! Det är alltid jättekul att träffas även om det är alltför långt mellan gångerna! Tack för en underbar helg! Kram från Kina
Ja, jag kommer också gärna tillbaka. Tack för god mat och en trevlig helg. Kram Monki
Skicka en kommentar