Ända sedan Gustav kunde börja säga sin fasters namn har hon hetat "Olika", med betoning på i't. Jag har inte brytt mej om att korrigera honom, utan tyckt att det varit ganska charmigt. Men idag när Urban kom hem o frågade honom vad han gjort idag, svarade han;
-"Jag har bakat ute...med Olika".
-"Ulrika", rättade Urban.
-"Urvlika....Urlvika...Ullvirka...Rullvisa...", försökte han, medan jag vek mej dubbel av kvävd skratt bakom datorn, och snabbt skrev ner hans nya namn på henne.
Fast jag tror nog han kommer kalla henne Olika fortsättningsvis också. =)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
tur ni inte är här för jag gapskrattar...
Kramisar
hahaha, här skrattas det också.
Kram på er!
hahhaha ja det är inte så lätt att få till det.... :D
Det är inte lätt för dom små,men det är bara kul?..kram,kram!
Skicka en kommentar