Nackdelen är väl på ett sätt det hårdare klimatet mellan (några av) de äldre och de "nya" barnen. Vi märker på Gustav att han lär sig en del dumheter av de större barnen och detta gäller särskilt fula ord och öknamn. Det ingår väl i ett barns utveckling att lära sig anpassa sig till nya miljöer även om det är hårt ibland... Men hur lär man sig som förälder att man inte kan skydda sina barn mot alla elakheter de får vara med om? Senast igår var det en pojke som hade kastat en kastrull (!) i pannan på G, och dessutom kallade honom för "bajskorv"! Tigrinnan i mej vaknar och jag vill bara ryta och sätta mina huggtänder i strupen på vart o ett av de (skitungar!) barn som är dumma!!! Någon som känner igen sig i detta? Personalen är tack och lov duktiga på att ta tag i situationer när någon är dum med andra, och dels tröstar den som är ledsen och dels lär barnen hur man säger förlåt och visar hur man är en bra kompis. Jag har fullt förtroende för dem, men kan inte låta bli att uppröras! Grrrr...
I tisdags var det byggkväll på dagis och ett tiotal andra föräldrar och några ur personalen var där. Det fixades med en klättervägg upp till rutchkane-tornet, hyllor i uteförrådet för alla leksaker, vävram på väggen i form av ett inramat hönsnät där det är tänkt att barnen ska kunna väva in fynd de gör ute så det till sist blir en väv och en del annat. Projektet som Urban o jag (o Gustav) var mest engagerade i var kiosken/verkstaden som byggdes och målades (jo, G var nog med och hjälpte till på de flesta moment).
Fin, va! Kan tillägga att alla nyheterna i utemiljön blev väldigt uppskattade av barnen! Plus att vi som var där hade en mycket trevlig kväll. =)
2 kommentarer:
Det är inte bara i dej som mamma som tigern vaknar utan även i mormor när nå´n är dum mot Gustav.
Så får du chans sätta huggtänderna i elakingarna får du hugga från mej ock.
Kiosken ser fin ut. Behövs tomma kartoner till "försäljning"? I så fall kan man ju spara lämpliga askar och burkar...
Kramisar
Det är såå tråkigt att det "hårda" livet börjar redan när dom är så småa. Förhoppningsvis inser den där lilla skrotungen (!) att det han håller på med inte alls är ok. Eller kanske framför allt hans föräldrar som kan lära han ett och annat vett.
Vi saknar er, kram på er!
Skicka en kommentar